Vad har sorg för effekt på din smärtupplevelse?

Alla större förändringar i livet kan orsaka sorgereaktioner. Man kan uppleva sorg när livet inte blir som man tänkt sig eller när det man hoppats på inte blev av. Sorg är därför en naturlig del av livet, och det är svårt att gå igenom livet utan att någon gång uppleva det.

Sorg är en typ av smärta som nervsystemet upplever som stress. Vid stress krymper det kardiovaskulära systemet och det påverkar vår uthållighet. Pulsen går upp och vi upplever en trötthet. En muskelsmärta du har haft under lång tid upplevs nu också som mera påtaglig.

För att hjälpa kroppen att hantera mental och fysisk smärta måste du försöka bryta det på ett naturligt sätt. Sök gärna upp en människoflock som du känner dig trygg i och som rör på sig med hela kroppen. Det kan till exempel vara dans, vattengympa eller "friskisgympa". Det kan också vara simkurs, längdskidskurs eller den lokala löpargruppen. Att läka i flock är det bästa. Våga möta upp människor, sova, ha rutiner och äta regelbundet. Det är också viktigt att du vågar prata om din sorg, då det skapar smärtlindring både fysiskt och mentalt.

Kämpa på.


Vad är löparknä?

Jag har genom åren behandlat hundratals patienter med löparknä. Orsaken sitter aldrig i knät, utan i muskelmaterialet som fäster på knäts utsida.

När du springer landar kroppen på underlaget med en tyngd som är 3-6 gånger större jämfört med att stå upp. Den största köttbiten som driver människokroppen framåt är sätesmuskeln. Sätesmuskeln har tre delar som heter stora, mellersta och lilla gluteus. Den stora gluteus är lite speciell och har en del som går hela vägen ner till utsida knä. Denna är inte mycket till muskel utan lite av en lång sena.

Om du inte har sprungit en mil på länge kommer musklerna som driver kroppen framåt (sätesmuskeln) med stor sannolikhet att dra ihop sig, och då kommer det också att börja dra i fästet nere vid knät.
Om du vill tämja din sätesmuskel måste du börja med att springa långsamt och regelbundet, gärna varje dag under 2–4 veckor.

Sen finns det 3 starka motarbetande muskler – antagonister – som håller emot sätesmuskeln vid löpning och det är baksida lår, insida lår och ljumskmuskler. Stretchar du dessa antagonister så minskar spänningen och uthålligheten i sätesmuskeln ökar under arbete.


Jag är en 40-årig kvinna som haft smärtor och utstrålning på vänster sida nacke och axel i över ett år nu. Hur ska jag bli av med detta?

Enligt min erfarenhet brukar dessa symtom vara värst på morgonen, vid stillasittande och stående, samt vid tyngre statiska moment. Alla dessa situationer kräver uthållighet, det vill säga kondition. Ungefär 80 procent av patienterna med detta problem upplever ingen eller bara liten smärta vid riktig träning. Med riktig träning syftar jag på konditionssporter som exempelvis löpning och simning. Detta innebär att när strukturen som uttrycker smärta får röra på sig på ett naturligt sätt så uttrycker den sig mindre eller inte alls.

Vid 40 års ålder har skelettet hunnit bära många miljarder ton och då uppstår naturligt åldersslitage i lederna. Speciellt i de nedre nacklederna efter 10–20 års stillasittande. Slitna leder och diskar kräver ett större engagemang från musklerna.

Övningar och styrketräning kommer med väldigt liten sannolikhet att lösa smärtfrågeställningen långsiktigt. Den mest effektiva vägen till ett förbättrat resultat går i stället via riktig konditionsträning och rörlighetsträning, som regelbundet bearbetar din överkropp till att bli rörligare och uthålligare. Då först slutar åldersslitaget att ha övertaget.

I kombination med behandling tar du en genväg.


Vad innebär andra andningen?

"Andra andningen" är ett begrepp som många känner igen från sin träning. En känsla av att det går lättare och att man plötsligt orkar lite mer och kan ta i ytterligare utan att bli tröttare.

Andra andningen brukar uppstå efter cirka 15 minuter vid lågintensiv löpning. Programvaran ”löpning” uppfattas positivt av ditt nervsystem. Denna funktion är troligtvis skapad för att lyckas bättre med jakten på savannen. För de flesta räcker 15 minuter långsam löpning varje dag för att bli ”bastränad”. Att vara bastränad innebär att du får bättre kondition, mindre smärtor, starkare muskler, blir rörligare och mer flexibel samt får en hälsosammare mängd kroppsfett. Du får helt enkelt en kropp som blir lagom tränad för att klara av de flesta utmaningarna i vardagen, på jobbet och på träningspasset.

Om din plan är att springa Göteborgsvarvet eller åka Vasaloppet är dock innebörden av ”bastränad” något annat. Då måste du träna mer än 15 minuter per pass. Gärna 30–60 minuter per dag. Då bygger du uthållighet, men fortfarande långsamt. Du kommer inte vinna tävlingen med detta upplägg, men du kommer ta dig runt och inte vara helt slutkörd dagen efter.

Vill du ännu högre upp i träningsutvecklingen är du välkommen att höra av dig.


Hur tränar jag min kondition för att bli friskare?

Hjärta, lungor, blod och blodkärl utgör det kardiovaskulära systemet. Dess huvuduppgift är att förse kroppens organ och muskler med syrerikt blod. Ett friskt och uthålligt kardiovaskulärt system är ett mått på din kondition.
Sjukdomar som påverkar det kardiovaskulära systemet negativt är högt blodtryck, hjärt- och kärlproblem, Typ 2-diabetes (sockersjuka) och lungsjukdomar. Flertalet av dessa sjukdomar orsakas av inaktivitet, fetma, dålig kosthållning och rökning.
För att öka ditt egenansvar och avlasta vården bör du på något sätt motionera 1 timma per dag, äta nyttig och näringsrik mat, äta mindre tillsatt socker och snabba kolhydrater. Du som röker, ta några färre cigaretter per dag.
Några billiga åtgärder som jag rekommenderar är simning, promenader och långsam löpning. Bättre att träna lite längre tid och lite långsammare. Det ger dig också en skönare upplevelse.

Vad är minsta möjliga fysiska insats till största möjliga utdelning?

När du sitter framför din dator är arbetsytan väldigt begränsad. Låtsas nu att du sitter i en garderob. Du stänger dörren och kroppen utför nu en väldigt begränsad rörelse på en liten yta. Hjärnan upplever denna rörelse som ett arbete som kroppen nu vill bli duktig på. Duktig på att sitta still och titta på en skärm.
Hade våra förfäder bara suttit på en sten i grottan och tittat in väggen hade vi inte funnits idag. Vi finns för att hon/han blev hungrig och var tvungen att skaffa mat. Enligt Daniel Lieberman, professor i biologisk evolutionär biologi på Harvard University, rörde sig våra förfäder ca 9-15 km per dag, gående och springande.
När vi rör på oss förändras muskler, cirkulation, nerver, immunsystem, hormonsystem, reproduktionssystem, mag- och tarmfunktion samt sockerreglering positivt.
Enligt FHM behöver barn 0-5 år röra på sig regelbundet varje dag; ungdomar 6-17-år cirka 7 timmar i veckan; och vuxna 18-64 år ungefär 3-6 timmar per vecka. Rörelsen ska vara pulshöjande för att generera tillräckligt med stress på det kardiovaskulära systemet för att utveckla allmänkonditionen.
Vänligen kliv ut från grottan lite oftare.

Är smärtor vår vän eller fiende?

I Sverige pratar vi svenska och i Finland talar man finska. Kroppen pratar språket Smärta. Att ligga still, sitta eller gå är tre helt olika smärtspråk, men eftersom att gå framåt är mer naturligt så kan du utföra detta arbete längre tid utan att musklerna börjar prata smärta.
Om du står stilla på ett ben blir benet snart trött i de muskler som håller i de belastade lederna. Trötthet i arbete är en smärtupplevelse. Samma upplevelse känner din kropp när du sitter stilla för länge. Statiskt arbete är slitsamt. När du vaknar på morgonen upplever du ibland smärta, men smärtan avtar efter uppgång eftersom musklerna nu blir syresatta med en mer normal aktivitet.
Att helt undvika smärta under livet är inte sunt. Hemligheten bakom minskad muskulär smärta är oftast den syresättande cirkulationen. Den syresättande förmågan kan bara utvecklas om du stressar dina muskler regelbundet för då växer kärlträdet som förser musklerna med syre, dvs förmågan att förse musklerna med syre under statiska och dynamiska rörelser.
För att du ska bli av med en muskulär smärta måste du utsätta dig för smärta. Gång framåt och långsam löpning innehåller en riklig mängd vänlig smärta och därför reagerar inte smärtsystemet negativt, utan du utvecklas positivt. Tar du bort orsaken så försvinner symtomen.
H/David

Är det farligt att ha diskbråck i ländryggen?

Nej är det generella svaret. Ett annat svar är att det beror på hur bråcket ser ut och vilken rygg bråcket sitter i. Den vanligaste åldern för diskbråck i ländryggen är mellan 20-45 år. Vanligaste sättet att få diskbråck är att du gör ett tungt lyft med en framåtböjd rygg. Muskelmassan som håller i det specifika diskområdet orkar inte stå emot krafterna utifrån och belastningen på disken blir för stor. Disken spricker och olika mängd diskinnehåll trycks ut åt något håll i ryggkanalen. Beroende på storleken och disknivån kan ett utstrålningssymtom uppstå i benet. Beroende på utstrålningen, våldets art och i vilken kroppskvalitet bråcket sitter i, kan en kompetent terapeut oftast hitta snabbaste vägen till återgång.
Våra förfäder hade också diskbråck, men troligtvis gick/sprang de innan de fick symtomen och troligtvis var de tvungna att jaga efter att de fått diskbråcket. Eftersom dagens människoart är 400 000 år gammal är det med stor sannolikhet samma rehabilitering, dvs att gå/springa, som fortfarande är den bästa lösningen/förebyggande faktorn.
Simning och lätt yoga är bra tills att du kan gå eller springa igen. Alternativet är att besöka en ortopedisk manuell terapeut som hjälper dig att få en smärtreducerande behandling för att komma tillbaka till smärtfrihet.
H/David

Hur kan jag hjälpa min terapeut att hjälpa mig bättre?

Det finns två grundpositioner som vi inte är skapta för att inneha under lång tid, och dessa är att ligga stilla och (ännu värre) att sitta stilla.
När du pratar med din terapeut är det mer relevant att förmedla hur du mår under rörelse och inte hur du mår under passivitet. Många människor lider av dålig cirkulär kondition i musklerna, dvs inaktivitetsproblem, och upplever stelhet och smärta på morgonen, en smärta som väldigt ofta släpper när individen kommer i gång med dagens rörelseutbud. Om du upplever smärta när du promenerar och smärtan tilltar så kan det absolut vara något att medicinera eller röntga, men oftast är rätt träning den bästa lösningen.
När vi tränar rätt upplever hjärnan det som en normalaktivitet. Gå 30-60 minuter i lagom raskt tempo eller spring 15-30 minuter långsamt varje dag under två veckor så lovar jag att majoriteten av din värk under passivitet försvinner till 90%. Känns det bättre så fortsätt på denna väg, men känns det inte bättre blir det ännu tydligare för terapeuten vad hon/han och du ska fokusera på.
Det är väldigt svårt för gräsklipparmekanikern att förstå frågeställningen och problemet med den krånglande gräsklipparen om du inte själv använder den. Står gräsklipparen bara stilla förmedlar den ingenting samtidigt som gräset växer högt. Resultatet blir en mer tidskrävande och dyrare åtgärd hos mekanikern. Dessutom tar det längre tid att klippa gräset när det vuxit under lång tid. Ungefär likadant är det med människokroppen.
Så klipp gräsmattan regelbundet.

Vad kan jag göra åt mina normala åldersförändringar i lederna?

När det 90-åriga paret Gösta och Agda går på den isiga trottoaren hand i hand hjälper de varandra för att inte trilla och bryta benen. Promenaden gör att de båda kommer ut i friska luften och de bibehåller samtidigt en mera alert muskelmassa.
När 50-årige Johan är ute och springer på en isig väg uppe i Nordtorp är risken stor att halka omkull. Han behöver inte hålla någon i handen eftersom Johans muskler som sitter över lederna håller i balansen. Eftersom Johan springer 20 minutervarje dag blir musklerna på kroppen ungdomligare.
Både Gösta, Agda och Johan har åldersförändringar i lederna, men hemligheten är att ha rätt muskulärt stöd. Hade Agda hållit i sitt barnbarn Lisas hand på promenaden så hade stödet varit ungdomligare. En ungdomligare muskelmassa på åldersförändrade leder fungerar på samma sätt som Lisa. Så sluta aldrig att gå eller motionera, annars finns det en risk att ledsmärtorna tar över.